.

den här helgen har varit en av de värsta i mitt liv.
tårarna har öst ner från mina kinder.
aldrig har jag varit så osäker och rädd på att göra fel.
jag vet inte än om det är rätt val.

en del av mig vill så gärna.
en annan del säger att det inte går.
för hur gör man för att få det som förut?

jag är ledsen och har en orolig känsla i magen hela tiden.
jag känner mig ensam.

men av erfarenhet så vet jag, det blir bättre.
och man ska inte tappa hoppet för framtiden, allt kan hända.

det har varit en underbar tid och när jag tänker tillbaka så ser jag bara de fina och bra minnena.. ja för gud va fina minnen vi har! men som jag sa innan, allt kan hända i framtiden. det står jag fast vid, oavsett vad.